Anna i Japan

Dag 13 (17/7-2012)

Kl.21:30 - Kom hem för ungefär en timme sen och har levt o paradiset sen dess. Det började med att min värdfamilj såg lite skamsna ut, och sen tog de fram mig handduk som hade ett brännhål igenom sig. Trodde först jag hade gjort det eftersom jag bara hängde upp den på ett random ställe i morse i badrummet, så jag såg helt förskräckt ut. Men förstod sen att de var dem som hade råkat sätta eld på den, så började asgarva istället. De försökte ge mig en ny handduk men vill behålla den här som minne på awesome den här familjen är. Men eftersom jag sett så förskräckt ut i början så försöker de nu gottgöra mig på andra vis och jag har fått sitta i deras massagestol i över en halvtimme och sitter nu i ångfotgrej (ser ut som ett fotbad men har inge vatten i sig och är bara varm istället så att det blir ångor, vet inte vad det heter). Så har en ganska mysig kväll minst sagt. Ska ta fram andra grejer de kan bränna upp imorgon så att jag får en lika awesome kväll då också. Däremot har jag ett toffelproblem i den här familjen. Det här är nämligen en familj man måste ha tofflor hos, och det är nya tofflor man måste ha i badrummet också. Så det tillsammans med vanliga ytterskor innebär att det blir väldigt många byten för fötterna. Och det klarar inte mitt minne av. Så jag glömmer mina tofflor överallt och de kommer jagande med dem åt mig. Lite pinsamt. Antar att jag får se det här som en strålande minnesövning.

Idag skulle jag och ett par från japanska Lions Club åka till Koyasan. De var väldigt enkla att prata med då mannen kunde lite engelska, och frun hade med sig en elektrisk ordbok så hon slog upp alla ord hon ville säga till mig, så resan gick väldigt bra med dem. Såg ett Love Castle på vägen också, vilket är ett hotel som ser ut som ett sagoslott som bara är till för sex. Försökte fota på förbifarten men fick inga bra bilder, och att säga till ett japanskt gammalt par att jag vill till ett Love Castle kändes opassande. Så skippade det och nöjde mig med hörnbilderna jag fick. Först stannade vi till Negoroji Tempel, vilket är samurajtemplet tror jag. Men det är tydligen någon japansk helgdag idag så det var stängt. Så vi fortsatte då till Dr. Seishu Hanaokas hus, vilket var en doktor som var den första som lyckades operera på en bröstcancerperson under bedövning. Innan dess hade patienterna behövt skrika tills de svimma av smärta. Fast på grund av den här dumma helgdagen så var det också stängt, men fick en översättning av en barnbok om honom, så var nöjd ändå. Och efter DET åkte vi till Koyasan äntligen.

Vi började med att besöka Daimon; den stora porten till Koyasan som har två gigantiska statyer som vaktar området. Har sett samma statyser vid massa tempel också, så de där vakterna har verkligen fullt upp. Inne o Koyasan besökte vi en jättelik gravplats. Tog ungefär 1 1/2h att gå igenom hela om inte mer. Där låg massa kända krigshövdingar och monument över döda från krig, inte bara för japaner, utan fanns också ett monument för australiensarna som hade hjälpt japanerna i kriget i Malaysia under Andra världskriget. Tror jag också fick se en liten minnessten eller gravsten för Shogun eller något, fast verkar lite väll otroligt att han skulle få en sån liten sten så kan ha fel. Paret pekade i alla fall på stenen och sa ”Shogun”, så de är all info jag har om den.

En annan häftig grej var att se de lite nya gravstenarna där människor hade sina kända företag eller jobb skrivna på gravstenen, säger en del om arbetskulturen i Japan. Så såg gravstenar där det stod ”Panasonic” bredvid, och ”Nissan”, samt en gravsten formad som en tekopp där det stod ”UCC-coffee”. Företagsgravstenar är awesome. Coolast var ändå de 1000-år gamla träden som växte över hela kyrkogården då den låg i en skog. De var helt ofattbart tjocka och sträckte sig högt upp i himlen. I dem vill jag bygga en träkoja!

Vi fortsatte åka men alla platser vi skulle åka till var stängda, så det slutade upp med att vi åkte till en rosträdgård, och jag som är helt förstörd av Kingdom Hearts var redo på att korten från Alice i Underlandet skulle poffa upp och börja jaga mig. Slapp undan det i alla fall… för den här gången. Alltid bra att vara på sin vakt. En cool grej var också att vi gick där en stund, och när jag äntligen började kolla på namnen på rosorna så var det första rosnamnet jag såg ”Queen of Sweden”. HA! Det var också de rosorna som luktade gott och såg finast ut, så de gjorde sig förtjänta av sitt namn.

Efter det skulle vi äta middag och jag fick bestämma precis vad jag ville. Jag som ätit ris och nudlar med konstiga ägg grejer nu i nästan två veckor valde förstås pizza. Tog den simplaste pizzan som fanns, pizza med tomatsås och ost som också var den enda pizzan där utan sjögräs, och mumsade i mig det. Pizza har nog aldrig smakat så gott tidigare. Och sen gick vi ut och kollade på solnedgången som var hur vacker som helst. Var massa gulliga high school-par där som såg den med oss. Det var en riktig mysig stund. Och det bästa var att jag efter snabbt fick shoppa. Så blev 5 minuters shopping och min presenthög börjar arta sig lite nu. Kanske kommer det bli mer än trasor åt folk. Ska sova nu. Är skittrött efter att ha krigat med den dumma Air conditionern som blåste på iskallt i natt, och jag förstod inte alls hur man skulle stänga av den för att det stod på jäkla japanska. Så i natt börjar Round 2 mot den. Önska mig lycka till!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0